trud.blogg.se

Vi var inställda på äta  julbord idag, men det flög ut genom fönstret då vi fick vänta på att tant doktorn skulle ringa. Vet inte vad som händer och sker Leif skulle varit på återbesök i slutet på november för utvärdering och ev. nytt recept, doktorn skrev inte ut mer än att det skulle räcka till återbesöket av de nya medicinerna, men har inte fått någon kallelse. Så på förmiddagen jagade jag rätt på någon som kunde svara på varför han inte fått någon kallelse och skriva ut nya mediciner då de fungerar, hipp hipp hurra äntligen, men då var ju en läkare "tvungen" att prata med Leif först för att höra hur han mår. Återbesök hos psykologen kunde det bli tidigast i januari. Jag blir så trött och ledsen  om inte jag ringt och frågat hade de "släppt" Leif, hur kan de helt plötsligt bestämma att han inte behöver någon mer kontakt. Det är en människa som utan sina behandling vill hoppa framför tåget. Samtidigt som jag får höra från Karlstad att vi inte ska tappa kontakten med öppenvården, Leif behöver den. Inget förvånar mig längre jag blir bara så hjärtligt trött på att tjata mig till den vård Leif behöver och har rätt till. Jag skänker också en tanke🙌 till de som är sjuka och måste ta kampen själva, de får slåss på två fronter dels med sjukdomen och dels för att få den vård de har rätt till.

 

Igår var vi till John och fixade med TV-kabeln den blev lite lång men Leif spikade upp den i snygga bågar på baksidan huset så nu ser Kroken ut som ett pepparkakshus visserligen rött men med vit "kristyr"🙂

Vi var tillbaka till Kroken idag för att sladda vägen upp till huset vilket var välbehövligt och hjälpa till med TV:n då den enligt ägaren inte gick, idag var det enkelt åtgärdat jag vände på dosan, han höll den upp och ner, och tryckte in ettan, stor besvikelse skidskyttet var inställt pga dimma 😕.

 

Har också kämpat med att få bågen att stå rakt så att jag kunde klä den med granplastgirlanger inte blev det fint, nä det får nog bli riktiga grangirlanger  i fortsättningen