Hej å hå
Länge sedan sist.
Men livet har varit trist, ingen gnista kvar, ingen ork tvingar mig att göra saker utan någon glädje😔, vill inte, vill inte det är det som kommer upp i min hjärna så fort som jag tänker, jag ska gör det eller det. Bara en massa måsten.
Men mitt i bedrövelsen så kom en liten ljusglimt, flydde från den påtvingade isoleringen och tog med Viktor och Alva på en liten shopingtur för Viktor hade fyllt 8 år och han skulle få välja presenter själv och han visst vad han ville ha så det gick fort.
Besöksförbudet på äldreboendet har mildrats så nu får man besöka anhöriga om man är UTE OCH HÅLLER TVÅ METERS AVSTÅND, INGEN FYSISK KONTAKT FÅR FÖREKOMMA. Ok! sätte mig i
bilen på tisdags förmiddag och åkte för att hälsa på modern.
Hon var på gott humör, men hade ingen aning om vem jag var, men hon tyckte det var trevligt att någon kom och hälsade på henne🙂.

Med Coronafrisyr och jag har ju inte besökt henne på två månader så skäggstråna är väldigt långa, men det är ju inte hela världen när det bara är det. Men hon visade upp sina nymålade naglar🙂. Jag blir ledsen också då jag tänker på hur noga hon var med att ta bort de där stråna på hakan så länge hon var klar i hjärnan. Trots att hon var ordentligt påklädd började hon frysa efter tio minuter och ville in. Det var såpass att det dåliga samvetet försvann för en tid.
Sorgebarnet Leif då? Jo han har bara en behandling kvar med cellgifter, sedan ger de inget mer, den här gången. För det kan ju komma tillbaka, tjolahopp, vad trevligt att sköterskan upplyste pessimisten det. Han som"målar fan på väggen, lite väl ofta" (enligt spykologen) han tror nu att han har fått ett återfall och för säkerhets skull har han fått en kallelse till en klinik han inte varit på ortopeden, där har han inte varit förut. Annars är det sju kliniker han går hos, (skulle inte förvåna mig om han får en kallelse från kvinnokliniken snart 😁😁😁) det är snart lättare att räkna upp de experter han inte varit hos, alltid hittar de något.
Må väl/Annica